Stolt!

Idag tog vi lilla W till vårdcentralen för allergiutredning. Först fick vi träffa en läkare som ville veta lite om W och hans symptom...om vi bara förstått vad han sa...Maken menade att läkarens, i mina öron enormt grötiga, danska var lätt att förstå. Tur han var med så han fick agera tolk för mig & W. Han var dock inte helt övertygad om att en sexåring skulle gå med på att lämna den blodmängden som krävdes.
W sa efteråt: "Jag förstod inte vad han sa. Varför pratar alla läkare danska när vi är i Sverige?" Ja, det kan man undra...

Efter lite väntan och diskussion kring hur viktigt det var att han gick med på vad sköterskan behövde göra, var det dax för blodprov. Vår vetgirige lillskrutt hade många frågor...och fick många svar;-)
Sticket gjorde ooooont. Skrik och tårar. Men helt still! Två rör blod fick hon ut och jag var SÅ stolt! Även sköterskan verkade imponerad. Men, så kom kommentaren som gjorde mig irriterad. "Så duktig du var...förstår om det gjorde ont. Behöver du göra det igen kan vi ta emla plåster så gör det inte ont alls" Eh...hade inte det varit på plats att använda första gången?  Morr...

Belöningen blev lek och övernattning med bästisen! De sover som små grisar efter fnitterattack..godingar!